Finnmarken. Det låter mystiskt, kanske lite gåtfullt. De djupa tiomilaskogarna i Dalarna bär fortfarande på en trolsk magi. Det är över 400 år sedan de befolkades av finska invandrare, men förundrans dimma över finnmarken ligger fortfarande kvar och lockar många besökare varje år.
I Dan Anderssons fotspår
Förr i tiden var finnmarken platsen för det hårda livet, med långa arbetsdagar för att tämja skogen och göra den brukbar för odling. Idag besöker vi de natursköna platserna i södra Dalarnas finnmark för att vandra i historiska fotspår och njuta av vackra vyer.
En av de mest kända platserna i finnmarken är Skattlösberg, som anses vara ”huvudstaden” i området. Här föddes den kände poeten och författaren Dan Andersson, som under sitt korta liv kom att skildra kulturen och naturen i finnmarken i sina folkkära verk. Han skrev om vemod och längtan, men även om de storslagna skogarna och det dagliga arbetet vid kolarkojorna. Luossastugan i Skattlösberg var Dan Anderssons bostad under några år. Den lilla, röda stugan är öppen för besök under sommaren och ligger vackert på en höjd med milsvid utsikt.
Varje år hyllas Dan Andersson i sin hembygd med musik, poesi, berättarkvällar, visfestival, frukostar och finnmarksvandringar. Uppmärksammandet pågår en hel vecka, Dan Andersson-veckan, och går 2022 av stapeln mellan 30 juli och 6 augusti.
Upplev finnmarken på riktigt
Förutom Dan Anderssons fotspår finns flera utflyktsmål i finnmarken som passar alla med förkärlek för historia och natur. Finngammelgården i Skattlösberg, med traditionell finsk rökstuga, ria och andra bevarade byggnader ger en glimt av det hårda livet som finsk nybyggare.
Rikkenstorp, en mil utanför Grängesberg, är en finngård som har fått nytt liv. Återigen finns djur och odlingar på gården och historien förs vidare. Rikkenstorp hyr även ut stugor, bastu och har ett museum om finnmarken. Här finns också en kulturstig på fyra kilometer, som passar perfekt att avsluta med att fika på rökstugans lilla tun.
Ytterligare en sevärdhet är Bränntjärnstorpet, som ligger i närheten. Här bodde Dan Anderssons farmor och torpet hade en speciell plats i poetens hjärta. Han skrev bland annat längtande om det i sin dikt Hemlängtan: ”jag vill hem till dalen vid Pajso, till det gräsiga kärret vid So.”
Skogsfinnarna formade Dalarnas landskap
Dalarnas finnmark ligger bland annat i de södra delarna av landskapet, främst runt Ludvika och Grangärde. Redan på 1570-talet flyttade finnar till de här trakterna för att bruka ödemarken. Efter att pesten hade dragit fram i Sverige stod många gårdar tomma och det fanns inte tillräckligt många människor att bruka jorden. I förlängningen var det inte bra för varken Sveriges jordbruk eller skatteintäkterna till landet.
Samtidigt brottades grannlandet i öst med andra problem. Det fanns inte tillräckligt med plats för det finska svedjebruket, som krävde stora skogar. Finnarna erbjöds då sex års skattefrihet av den svenska staten om de flyttade till de stora, obebodda skogspartierna i Sverige. De kom snart att kallas ”skogsfinnar” och döpte sina nya torp efter platser i det forna hemlandet.
Än idag klingar många platser på kartan finskt och kan berätta en del om människorna som bodde här. Men kanske inte tillräckligt mycket för att nyfikenheten för den mystiska finnmarken ska stillas? Det är något som gör att finnmarkens lockelse består. Detta ”något” har kanske Dan Andersson svaret på i en av sina dikter, Omkring tiggarn från Luossa:
Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.
Hören – något går och viskar, går och lockar mig och beder:
Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!
Text: Sanna Rosell
