Den som har en funktionsnedsättning och är intresserad av att komma ut i backen ska ta sikte på Romme Alpin. Här tar Lina Bergström och hennes kollegor i den funktionella skidskolan emot åkare som med hjälp av anpassning och utrustning vill komma ut på snö.
Vilka kör funktionell skidåkning hos er?
– Jag har kört med alltifrån en treåring till en 88-åring. Både tjejer och killar, de som precis varit med om en olycka och hamnat i rullstol och vill lära sig åka igen, till de som fötts med en funktionsnedsättning. Allt man behöver ha med sig är varma kläder, sen har vi all utrustning.
Hur brukar en lektion gå till?
– Först brukar jag eller den lärare som ska hålla lektionen ta personlig kontakt, så att allt är klart och förberett med de mått och anpassningar vi behöver göra. Då är det också bara att hoppa i utrustningen och sätta igång när man väl är på plats. Beroende på vem det är börjar vi kanske lite lugnt och känner på både backen och utrustningen. Efter det kör vi dit de vill köra.
Vad säger åkarna?
– De tycker det är helt fantastiskt och det är en sådan glädje i pisterna. Från början kanske snö och kyla inte är något de gillar alls, men sen vänder det helt när de är på plats i backen. Det brukar inte vara lika mycket ”lärande” som vid andra skidlektioner, utan det handlar framför allt om att vara ute, uppleva naturen och snön, känna fart och fläkt. Många gånger är en assistent eller hela familjen med också, då blir det som en riktig familjeaktivitet. Och det är inte bara gästen som lyser upp i backen, utan hela familjen blir glad av känslan av att man kan åka tillsammans.
Är det någon skillnad för dig som instruktör?
– Vi försöker normalisera så mycket som möjligt, men man känner lite extra ansvar för att man många gånger har en annan person i sina händer rent fysiskt. Samtidigt försöker jag att inte lägga mig i, utan gästen får styra. Vissa blir delaktiga genom att luta huvudet, säga höger eller vänster, eller peka. Det räcker för att vi ska förstå varandra och för att göra åkaren delaktig. Sen behöver man också tänka lite extra var man åker och ha uppsikt runtomkring. Fast oavsett vilken typ av skidlektion jag har tänker jag på samma sätt, så det är egentligen ingen skillnad.
Hur ser intresset ut?
– Det har ökat för varje säsong, vi får allt fler frågor om vår funktionella skidskola och det känns som att efterfrågan bara kommer bli större i takt med att fler upptäcker att alternativet finns. De som är här tycker det är fantastiskt och suget växer i takt med att de tipsar sina kompisar och andra i olika forum. Vi har också otroligt många skolbussar från hela Sverige som kommer varje vinter. Där har jag också upplevt att lärarna blir jätteglada när de ringer för att boka och hör att även de med funktionsnedsättning kan följa med och åka skidor. Annars riskerar de eleverna att få sitta kvar på skolan för att det inte finns någon aktivitet för dem. Nu kan alla vara med i skidbacken.
Det här är funktionell skidåkning
På Romme Alpin finns tre olika typer av utrustningar, som alltid anpassas efter åkarens behov. Medåkare kan alltid följa med vid behov. Det går att ta en skidlektion tillsammans med instruktör eller hyra utrustning och åka på egen hand. Vid enbart uthyrning behövs ett intyg på att åkaren och/eller medåkaren kan använda utrustningen.
Biski
Består av en sits monterad på två skidor, där det går att bli helt självständig med hjälp av kryckstavar.
Sitski
Fungerar som biskin förutom att den har en skida istället för två. Detta gör den lite mer rörelsekänslig och kräver något mer styrka och balans i överkroppen vid egen åkning.
Snowcart
En stabil sits monterad på två skidor. Skillnaden mot biskin är att snowcartens skidor sitter utanför sitsen, vilket leder till att den är balanserad och har svårt för att tippa. Åkaren kan styra helt själv med antingen ett eller två handtag.
