Historien om hur Gustav Vasa flydde från danskarna och fick med sig dalfolket i det uppror som satte honom på tronen är välkänd. Legenden byggs av många berättelser, från kunglig propaganda till folkliga traditioner, nedtecknade under hundratals år. Men vad vet vi egentligen? Och hur viktigt är det att hitta den sanna historien? Följ med på en resa i Gustav Vasas spår.
Vintern 1520–1521 var Gustav Vasa en ung man på flykt från den danske unionskungen Kristian II. Till slut kommer han till Dalarna och efter många äventyr tar han sig ända till Sälen, innan han får med sig dalfolket på det uppror som ska sätta honom på den svenska tronen. Eller hur gick det till?
I utställningen ”Sanning, myt, legend – Gustav Vasas äventyr i Dalarna” utforskas historien på Dalarnas museum. Men fokuset är inte den historiske Gustav Vasa, utan tyngdpunkten ligger på just berättelsen. Anna Lögdqvist, antikvarie och avdelningschef för den publika verksamheten, berättar:
– Det är ett spännande möte mellan det folkliga och vad kungen själv har sagt. Det vi har försökt titta på är vad som är troligt, men vi tar inte ställning i det. Själva grejen är vad man har skruvat på efter vägen för att hålla det levande.
Landets historia på Dalarnas bakgårdar
Men varför var Gustav Vasa just i Dalarna? På 1500-talet var det ett av Sveriges rikaste områden. Här fanns bland annat fria arméer och Gustav behövde ett område som kunde mobilisera, berättar Sebastian Selvén, antikvarie på Dalarnas museum:
– Men det är väldigt dubbelt vad han betydde för Dalarna. Först såg man det nog som en chans att undvika danska skatter, men sedan blev han katastrofal för Dalarna i och med dalaupproren. År 1521 var vi med honom mot danskarna och sedan var vi mot honom tre gånger i blodiga uppgörelser.
Att Gustav Vasas äventyr i Dalarna haft stor betydelse för bygden råder det dock inga tvivel om. Inte minst ligger de till grund för en av världens största skidtävlingar, Vasaloppet. Minnesstenar och andra typer av minnesmärken finns på många platser och historien har utvecklats genom århundradena.
Det mesta vi känner till av legenden idag är från 1700-talet, men vissa saker har lagts till så sent som i början av 1900-talet.
– På 1700-talet blev det som en ”Vasamani”. Man började ta hand om Vasaminnen och lade då grunden till det som idag är Statens Fastighetsverk. På 1800-talet handlade det mer om nationell frigörelse och patriotism och Dalarnas del i det. Det är väldigt mänskligt hur det har utvecklats. På senare tid har han betytt mer eftersom det är själva landets historia som utspelat sig på vår bakgård, i våra trösklogar och källare. Fortfarande är Gustav Vasa den kung som folk i allmänhet vet mest om.
Vad vet vi säkert om Gustavs tid i Dalarna?
Såväl den kungliga krönikan som de folkliga berättelserna är källor till kunskap om kungens färd genom Dalarna. Vissa delar är historiskt belagda, andra kan omöjligt ha ägt rum. Flydde han genom ett dass eller ett fönster i Ornässtugan? Frågan om Gustav Vasa faktiskt åkte skidor är också omdebatterad.
– Vissa saker vet vi är rent hittepå, men det intressanta är vad som kommer in i storyn och när. De olika elementen som dasset och skidorna till exempel. I Dalarna har man åkt skidor sedan förhistorisk tid, men troligen gick Gustav själv på snöskor. Det var nämligen inte vanligt att upplänningar kunde åka skidor på den här tiden. Det var något som stack ut och därför är källorna rätt säkra på den punkten, säger Sebastian Selvén.
Anna Lögdqvist fyller i:
– Någonstans slipar vi ju alltid på våra historier, det gör vi än idag och det sker efter vägen. Dalkarlarna åkte skidor tillsammans med Gustav tillbaka från Sälen till Mora och Vasaloppet illustrerar den vägen. Det handlar inte om att den ena eller den andra har fel. Men att en 500 år gammal legend väcker känslor visar att det är aktuellt och har betydelse än idag.
Utställningen visas under Vasaloppsjubileet
Förra vintern var det 500 år sedan Gustav Vasa var i Dalarna och utställningen om legenden togs fram i samband med det. Nu kommer den att visas på Kulturhuset i Mora 24 februari till 10 mars, i samband med att Vasaloppet firar 100 år.
– Vi är väldigt glada att utställningen kan visas under jubileet. Legenden är ju liksom själva ursprunget i det här. Här finns ett perfekt tillfälle att kombinera historia och idrott. Genom åren har man lyckats levandegöra historien och gjort en bra story. Det får många att vilja lära sig mer, säger Anna Lögdqvist.
Roadtrip i Gustav Vasas fotspår
Runt om i Dalarna finns flera platser och minnesmärken kopplade till Gustav Vasas resa genom landskapet. Via länken här nedanför har vi samlat förslag på elva platser som du kan besöka under en "Vasaroadtrip".
Res i Gustav Vasas fotspår – 11 platser att besöka
