Blyberget Naturreservat

Blyberget har en topp som reser sig 525 meter över havet och består av bergarten porfyr, kallad Blybergsporfyr. Tack vare de konstföremål som finns spridda över världen är bergarten världskänd. Miljön i och kring porfyrbrotten är av stort kulturhistoriskt intresse. I området finns även värden knutna till växt- och friluftsliv. Sedan 2018 är Blyberget ett naturreservat.

Historia Två stenbrott ägs av Blybergs samfällighetsförening i området. Det äldre bröts från 1788 till början av 1940-talet och användes för porfyrbearbetning som en sysselsättningsåtgärd efter nödår. Det skyddas nu som fornlämning. Det nya bröts från 1939 till 1960-talet och var främst för industriändamål. Älvdalens porfyrverk blev ledande inom konsthantverk i Europa genom skickligt ingenjörsarbete och hög designstandard. Leder, natur och utsikt Det går fina leder runt och till porfyrbrotten, dock är det brant att ta sig på vissa ställen. Vid de brantaste partierna finns trappor. Runt porfyrbrotten är leden ungefär tre kilometer. Berget har branta sidor som är typiskt för porfyrberggrunden. I den östra branten växer granskogen tät, här finns även olika hänglavar. Under midsommarnatten kan man söka sig upp på berget för att se soluppgången, först syns solen gå upp i öster och åt väster syns solens strålar nudda bergstopparna på andra sidan för att sedan söka sig ner i dalen. Ugglasstenen Vid gamla porfyrbrottets stup finns en sten med inristningar, känd som "Samuel af Ugglas-stenen" efter en av de många ristningarna på den. Den mest framträdande inskriptionen skapades av Samuel af Ugglas år 1810. Han var delägare av porfyrbolaget i Älvdalen och ristade in sitt namn på stenen efter ett besök på Näset och Långön, där porfyrverken tidigare låg.