Hitta något kreativt att göra och låt skapande aktiviteter fylla höstdagarna. Som att få dricka dagens första kaffe ur en mugg du själv skapat, det vore väl något? Att gå en kurs och lära sig något nytt är mer populärt än någonsin. Efter fem timmars lerigt skapande hos Ulrika Ström i Rättvik är det lätt att förstå varför.
Ulrika Ströms krukmakeri ligger på en faluröd gård högt upp på Rättviks höjder. Det är rejäla uppförsbackar, men belöningen låter inte vänta på sig. Då handlar det inte bara om utsikten. Att komma in i den skaparoas som är Ulrikas verkstad är lite som att kliva in i en annan värld. Här trängs mer eller mindre färdiga alster på de proppfulla hyllorna. Egna skapelser varvas med kursdeltagares och allt toppas med en ofrånkomlig air av lera. Plus Ulrikas egen glada stämma.
– Här går det inte att göra fel, det är bara att testa och blir det inte som man tänkt gör vi om, konstaterar hon.
Vi är tre förväntansfulla elever som står redo för en fem timmar lång prova på-kurs. Efter en rundvandring i verkstaden och ungefär fem minuter ”lerteori” – mer än så behövs inte konstaterar Ulrika – är det äntligen dags att faktiskt känna leran mot fingrarna.
Först ska vi kavla en skål, en vas eller ett fat. Vi står vid bordet, arbetar nästan som sockerbagare.
– Beslutsångesten! utbrister Emma, när hon försöker välja vad hon ska göra och hur hon ska dekorera sitt alster.
Hon har fått kursen i födelsedagspresent. Från början letade barndomsvännen Linnea efter ett fint fat att ge bort, men hade det inte varit roligare att göra ett eget? Sagt och gjort, nu står de och kavlar lera tillsammans, trycker mönster av spetsdukar, armeringsjärn och skruvmakaroner. Deras alldeles egengjorda fat växer fram.
Storsäljande stilrena muggar
Ulrika har varit keramiker i snart trettio år nu, sedan hon lämnade radiojournalistiken och satsade helhjärtat på livet med leran.
Hon har inte ångrat sig.
– Jag började redan som barn och har hela tiden haft keramiken som hobby. Sen tog jag steget och bytte bana, utbildade mig i både England och Sverige under flera år, jobbade på Rörstrand, hamnade i Dalarna och har fortsatt utbilda mig i flera omgångar. Det är en ständigt pågående kreativ process, ett slags lärande varje gång jag sätter mig i verkstaden.
Hon producerar förstås mycket själv och keramiken finns till försäljning i butiken Handslaget på torget i Rättvik. De stilrena muggarna är storsäljaren och hon börjar förklara tanken bakom. Vikten av att göra koppens kant riktigt tunn, forma den för att vinklarna ska matcha läppens lutning, så att klunken kaffe ska bli så behaglig som möjligt. Vissa koppar är ju helt enkelt skönare att dricka ur än andra.
Lerpannkakor och eviga avtryck
Fast det kanske allra roligaste är kurserna, tycker Ulrika. Det är något med att möta människor och att se dem ta sig an leran. Lära ut och vägleda dem till att knäcka lerans koder.
– Leran ger så många möjligheter. Den är både plastisk, terapeutisk, behaglig och den gör som man säger. Trycker man till blir det verkligen ett mönster och ett evigt avtryck. Det finns något trösterikt i det i dagens flyktiga digitala värld.
Snart är det dags för drejning och det ser lekande lätt ut när Ulrika arbetar. Händerna glider upp och ner längs lerklumpen som böljar fram på skivan. Kanter dras upp, väggarna blir tunnare, ändrar form. Snart har hon trollat fram en mugg, som blir en skål, som får en pip. Allt känns möjligt. I varje fall tills det är vår tur att slå oss ner vid drejskivorna.
Även om det är otroligt svårt och det blir både en och annan lerpannkaka är det tillfredsställande att sitta där. Att känna leran mot händerna, följa med och samtidigt försöka styra och forma.
Till slut har vi ändå fått till ett par egna skålar, med fin stöttning och några räddningsinsatser från Ulrika. Det verkar vara precis som hon säger: ”allt går att rädda”. Ja, leran är förlåtande. Det är trösterikt.
Alla på samma nivå vid drejskivan
Allt fler verkar också ha blivit nyfikna på drejning och att gå en kurs för att lära sig mer.
– Det sa bara boom förra året. Människor från hela Sverige kom hit och gick kurser, det var som att de fått upp ögonen för vad som faktiskt finns att göra på hemmaplan. Sen är det klart att det har blivit allt mer populärt att göra själv, få vara kreativ och skapa.
I höst fortsätter hon med de kortare prova på-kurserna och drar även igång längre studiecirklar med kvällskurser. Många mindre grupper bokar in sig, de som vill göra något annorlunda tillsammans. Det är också en populär aktivitet för möhippor.
En nyhet i höst är prova på-tillfällen speciellt för barnfamiljer som på egen hand får några timmar med Ulrika.
– Charmen är att alla är på samma nivå. Föräldrarna kan inte säga till barnen hur de ska göra vid drejskivan, för de vet inte själva. De får lära sig och utforska tillsammans. Det gäller förresten för alla som kommer hit, vilket är en otrolig blandning människor. Alla yrken och bakgrunder, alltifrån 5 till 90 år. Alla kan, alla skapar och sen är alla lika stolta när de kan visa upp vad de format när det är dags för avhämtning.
Fler skapande aktiviteter i Dalarna
- Det finns många folkhögskolor i Dalarna, med olika kurser och inriktningar. I Siljansbygden finns till exempel Sätergläntan i Insjön, Leksands Folkhögskola och Mora Folkhögskola. Likaså finns studieförbund på de flesta orter i Dalarna, som erbjuder aktiviteter och kurser.
- Dalarnas Hemslöjdsförbund har lokalavdelningar med olika verksamheter; såsom kurser, föredrag, workshops och utställningar.
- Kalendariet på visitdalarna.se samlar aktiviteter och evenemang runt om i Dalarna.
Kom ihåg att förutsättningarna för att genomföra aktiviteter och evenemang påverkas av rådande rekommendationer och riktlinjer. Stäm alltid av senaste information med respektive aktör.
