Broderier på folkdräkt från Dala-Floda.

Folkdräkter i Dalarna – Allt du behöver veta

Få platser i Sverige är så förknippade med sina folkdräkter som Dalarna. Under midsommar syns de vid varenda midsommarstång – de färgglada, vackra och detaljrika klädedräkterna. Folkdräkter och sockendräkter har en lång och rik historia som är i högsta grad levande än idag. Här kan du läsa mer om dräkternas historia och hur de användes, både då och nu. Dessutom har vi samlat några av de platser där du kan lära dig mer om och framför allt titta närmare på de många fantastiska folkdräkter som finns runt om i Dalarna.


Folkdräktens historia

Folkdräkter har historiskt använts som ett sätt att skapa såväl lokal som nationell identitet och började växa fram under sent 1600-tal och början av 1700-talet. I stort sett varje socken har sin egen dräkt – med olika liv, kjolar, byxor, dekorationer och färger. Dalarna är inget homogent dräktlandskap, utan skiljer sig åt från norr till söder.

Här är gränserna och skillnaderna dessutom ofta knivskarpa – dräkten i en by var tydligt annorlunda från den i grannbyn. Utifrån hur mannens och kvinnans dräkter såg ut skulle det gå att se varifrån de kom och härstammade.

Folkdräkterna visar på en stor hantverksskicklighet i sömnad, tillverkning och dekorationer. Banden och tygerna i ylle eller linne vävdes ofta för hand av gårdarnas kvinnor. Annars fanns det sockenskräddare som tillverkade västar, rockar, byxor, livstycken, kjolar och förkläden, medan skomakaren stod för de speciella dräktskorna.

Många timmar ägnades åt de detaljrika broderier och dekorationer som pryder många dräkter, kanske framför allt de från trakterna kring Dala-Floda.

Broderade detaljer på folkdräkten från Dala-Floda.
Fantasifulla, färgstarka och vackra broderier är utmärkande för folkdräkterna från Dala-Floda.

Hur användes folkdräkter?

För både män, kvinnor och barn var folkdräkter de självklara vardagskläderna. Fast vilken ”version” av dräkten som användes fanns det förstås seder och bruk som specificerade. För var, när och hur olika dräktdelar och varianter skulle användas var väl känt av alla i bygden.

De här kunskaperna fördes sedan vidare genom muntlig tradition. Det kunde handla om att en dräkt hade en specifik kjol för sommardräkten, en för vardagsdräkten och en för begravningen. Eller att färgen på förklädet skilde sig åt beroende på högtid. Ofta följde variationerna kyrkoåret.

Fyra personer klädda i folkdräkter.

Livstycket på en kvinnas Leksandsdräkt.
De olika dräkterna och dräktdelarna har vackra dekorationer, detaljer och broderier. Olika färger på exempelvis kjol eller förkläde används för olika tillfällen. På bildens syns närbild från Leksandsdräkten.

Hur används folkdräkt idag?

Unikt för Dalarna är också att folkdräkter användes till vardags långt fram i tiden, på många platser ända in på 1900-talet. Annars var 1800-talets industrialisering på många sätt en brytpunkt, när de mer traditionella materialen och dräkterna fick ge vika för tidens mer moderna material.

I Dalarna har dock traditionerna i mångt och mycket levt kvar, även om dräkterna numera främst används vid fest och högtider. Det är inte ovanligt att se folkdräkter bäras på bröllop, begravningar, konfirmationer, studentfiranden och andra festliga tillfällen. Det är förstås också en självklarhet att plocka fram dräkten till midsommar!

Läs mer om midsommar och midsommarfirande i Dalarna.

Närbild på en kvinnas Leksandsdräkt.

Män i folkdräkt som spelar fiol.
Många tar fram sin folkdräkt vid midsommar och andra festliga tillfällens så som dop, student och bröllop.

Köp eller hyr folkdräkt i Dalarna

I dag förs en stor del av dräktarvet vidare av hemslöjdsföreningar och hemslöjdsbutiker. Runt om på Dalarnas hemslöjdsbutiker finns verkliga experter på folkdräkter. Är du intresserad av en dräkt från en specifik ort eller socken – vänd dig till hemslöjden på just den platsen.

I butikerna finns ofta både nytillverkade och begagnade dräktdelar. Det går att fråga och få hjälp med hur dräkterna bärs, tas om hand och används.

Hos följande butiker kan du se och lära mer – och kanske köpa din alldeles egna folkdräkt:

Två kvinnor i Leksandsdräkt och Rättviksdräkt.
På Dalarnas hemslöjdsbutiker finns en stor kunskap om olika folkdräkter. Det går även att hyra eller köpa hela eller delar av dräkter. På bilden syns närbilder på kvinnans dräkt från Leksand samt Rättvik.

Se utställning av folkdräkter på Dalarnas museum

På Dalarnas museum i Falun finns sedan länge en fast utställning med namnet ”Dräkt och textil”, där man på nära håll kan studera detaljer, material och tillverkningsmetoder kring ett urval av det 50-tal sockendräkter som finns i museets arkiv.

Till sommaren 2023 får den nuvarande utställningen ett ansiktslyft. 17 juni öppnar nya dräkt- och textilutställningen, Klädd i Dalarna – dalfolkets kläder till vardag och fest, med vernissage.

Läs mer hos Dalarnas museum.

Dalarnas museum ligger i centrala Falun och är Dalarnas länsmuseum. Uppdraget är att samla, vårda, visa och undersöka det kulturhistoriska arv som finns i landskapet. Traditionen med folkdräkter och sockendräkter utgör en del av det uppdraget. Museet har fri entré.

Broderier på nederkant av kjolen på Dala-Floda-dräkt.
Broderade detaljer på en kjol till en folkdräkt från Dala-Floda.

Folkdräkter på Zorns Textilkammare

En kort promenad från centrala Mora ligger Zorns gammelgård och Textilkammaren. I Textilkammaren visas Anders och Emma Zorns samling av allmogetextilier och folkdräkter från Siljansbygden, där de äldsta är från 1700-talet.

Här går det att titta närmare på förlåtar i rosengång, fyrflätor och hårarbeten till dräkter för både vardag och fest. Med andra ord en riktig guldgruva för den som är textilintresserad.

Gammelgården och Textilkammaren är öppna sommartid.

Läs mer om Zorns gammelgård och Textilkammare.