När Margit Nordin som första kvinna genomförde Vasaloppet 1923 var hennes förhoppning att se många kvinnor i spåret till nästa år. Men så blev det inte. "Åtta dagar efter hennes målgång förbjöds kvinnor att delta och sen dröjde det till 1981 innan kvinnor kunde anmäla sig igen," berättar Anna-Karin Mikkelä från Trelleborg, en av initiativtagarna till uppropet "Vasan för Margit".
För fem år sedan åkte Anna-Karin längdskidor för första gången. Sedan dess har hon betat av Tjejvasan, Kortvasan, Hemmavasan 45 och Öppet spår. I samband med anmälan till årets Vasalopp reagerade hon över att så få kvinnor var anmälda till det klassiska loppet första söndagen i mars, knappt en femtedel av det totala antalet skidåkare.
– När jag via sociala medier kom i kontakt med skidcoachen Sara Brantvall och elitmotionären Catherine Heijl drog vi i gång uppropet ”Vasan för Margit” för att få fler kvinnor att anmäla sig till Vasaloppet. Att 2023 års lopp dessutom sammanfaller med Margits 100-årsjubileum resulterade i uppropets namn.
Väckte stor uppmärksamhet
Anna-Karin berättar att Margit arbetade som sjukgymnast. På vintrarna brukade hon åka skidor till patienter som bodde ute i skogen.
– Året efter det allra första Vasaloppet tänkte Margit, som var van skidåkare, att ”hur svårt kan det vara, jag anmäler mig”.
Det var inte den dåvarande organisationen beredd på, men eftersom det inte stod någonting om ett förbud mot kvinnor i reglerna så tilläts hon åka.
Margit fick startnummer 103 och skidade hela vägen från Sälen till Mora.
– Visserligen kom hon sist in i mål, men det var hon som fick flest hejarop och jubel av publiken, ännu mer än vinnaren av loppet. Så man kan ju förstå hennes besvikelse när det sedan blev förbjudet för kvinnor att åka.
Viktigt med förebilder
För att sprida uppropet har grundarna startat en Facebookgrupp med samma namn.
– Genom den ser vi att det är många som stöttar oss: skidcoacher, elitåkare och motionärer, ja, hela spannet. Vi är också väldigt glada för att Vasaloppets organisation satsar på att öka andelen kvinnor. Till exempel har de dragit i gång en utvecklingsgrupp som ska jobba för att fler kvinnor ska anmäla sig till alla deras lopp.
Anna-Karin tror att det är viktigt att jobba med förebilder.
– Eftersom det är några generationer kvinnor som inte fått möjlighet att åka Vasaloppet, våra mammor och mormödrar till exempel, så hoppas vi kunna förbättra statistiken och på så sätt inspirera nästa generation kvinnor till att delta.
Heja på nummer 103
För att ytterligare synliggöra initiativet har man låtit trycka upp nummerlappar med Margits startnummer.
– Dels peppar det oss att bära den när vi tränar på hemmaplan, dels gör nummerlappen att vi känner igen varandra ute i spåret. Det är så kul att skidåkare över hela Sverige, både män och kvinnor, beställt hem den och på så sätt står bakom vårt upprop.
Tror du på en fortsättning efter årets manifestation?
– För att skapa förändring krävs uthållighet, så jag har svårt att se att ”Vasan för Margit” bara packar ned efter årets vintervecka. Vi vill gärna se långsiktigt på detta och liksom Vasaloppsorganisationen välkomna en större andel kvinnor, inte bara inom skidåkning utan även inom löpning och cykling. Det här är en laginsats för flera kvinnor i Vasaloppsspåret!
Vasan för Margit
1923 åkte Margit Nordin Vasaloppet som första kvinna. 2022 var 17,5 procent av åkarna i fäders spår kvinnor. Den siffran vill uppropet "Vasan för Margit" öka och uppmanar därför fler kvinnor att anmäla sig till Vasaloppet 2023.
Genom att bära Margits startnummer 103 kan man också vara med och fira hennes 100-årsjubileum. Läs mer i Facebookgruppen VasanFörMargit och på vasanformargit.se
Årets Vasalopp äger rum den 5 mars, läs mer och anmäl dig:
