Under de första och tidigaste Vasaloppen fick kvinnor inte starta. De skulle inte klara av de 90 kilometrarna mellan Sälen och Mora sas det. 100 år efter det första Vasaloppet anordnas Jubileumsvasan, som på alla sätt ska efterlikna loppet 1922. Fast en sak är annorlunda. Nu står kvinnorna bredvid männen på startlinjen. Emmalina Mattsson är en av dem och hon åker för att visa att kvinnor kan bara de bestämmer sig, vill och vågar.
Emmalina, hur kommer det sig att du sökte till Jubileumsvasan?
– Att åka det här loppet har på riktigt varit en av mina största drömmar i livet! Men jag trodde aldrig att den chansen skulle dyka upp och ska jag vara ärlig kom faktiskt tårarna när jag fick veta att jag kommit med. Jag är Vasaloppstokig och har alltid varit imponerad över vilka tider de tidigaste vinnarna gjorde med tanke på den utrustning och de förutsättningar de hade. Nuförtiden är det ju helt annorlunda, lätt och smidig utrustning och bra service längs spåren. Förut var det annorlunda. Då fick de kanske både skida till och från loppet och spåra själva.
Det var också annorlunda för kvinnorna på den tiden.
– För mig blir det en ära att åka istället för alla de kvinnor som inte fått chansen att åka de tidiga Vasaloppet. Endera därför att de förbjöds eller för var tvungen att vara hemma och ta hand om familjen. Jag tänker att det än säkert finns de idag som inte tror att kvinnor skulle klara av att åka 90 km ospårat på träskidor. Det ska jag försöka överbevisa. Det finns många starka kvinnor i min släkt och jag har alltid imponerats över allt de klarade av. Det har nog påverkat mig mer än jag förstått, då det alltid varit en självklarhet att kvinnor kan göra allt var män kan göra om de bara vill. Det gäller även att åka Vasaloppet på träskidor.
Hur ska du förbereda dig?
– Det blir att träna allsidigt. Springa, cykla, åka skidor när snön kommer och träna styrka. Jag kommer mest hålla till i skogarna hemikring, myrlöpning är nog bra under sommaren. Så fort jag har fått ihop min utrustning skulle jag vilja prova den på snö att så jag vet att den funkar. Kanske får det bli ett udda besök i någon skidtunnel, även om det nog lär väcka en del frågor om jag kommer dragandes med mina träskidor. När det blir snö ute kommer jag såklart försöka få så många mil i benen som möjligt.
Vad har du för plan för utrustningen?
– Det är ju inte bara att gå till närmsta sportbutik och köpa en tidsenlig skidutrustning från 1922. Det kommer nog krävas en del reparationer och materialvård innan utrustningen är klar för utmaningen. Jag tror visserligen att det finns en del gamla långa träskidor i uthus och bodar, men utmaningen är att hitta ett par som legat i spänn så att spannet är rätt. Begagnade näbbskor som är tidsenliga och i bra skick tänker jag är svårare att hitta. Eftersom jag är gillar hantverk ska det nog gå att ordna tidsenliga kläder, om jag så blir tvungen att väva och sy själv.
Hur tror du att loppet blir?
– Jag tror att min envishet och att jag är van att vara i skogen kommer hjälpa mig. Sen hoppas jag känna mig stark och i form, att det kommer många människor som hejar på oss. De får också gärna ha tidsenliga kläder, så man får rätt känsla och faktiskt får förflytta sig hundra år tillbaka i tiden för en dag. Självklart kommer bli väldigt tufft och jag kommer nog vara väldigt trött bitvis. Då får jag försöka förbereda mig mentalt och bara mata på ändå. Men jag tror också det kommer vara magiskt. Det är ju en ”ones in a lifetime”-upplevelse!
Emmalina Mattsson
Bor: På en gård utanför byn Tyngsjö på Malungs finnmark.
Gör: Läser till präst. Utbildad naturguide, hantverksintreserad mångpysslare.
Bästa träningspasset: Ja du, förhoppningsvis så har jag det bästa passet framför mig, är väl så man måste tänka? Jag tycker om variation men en riktig höjdare är vårskidåkning, i skogen, på skaren, en tidig vårvintermorgon. Då kan man ta sig fram i bergen och på myrarna hur lätt som helst. Det är en enorm frihetskänsla.
Bästa uppladdning inför lopp: När jag står på startlinjen så hoppas jag att jag kunnat äta och sova bra innan och att jag känner mig nöjd och trygg med utrustningen.
Träningsfilosofi: Jag tränar för att må bra och för att det ska vara roligt.
Tidigare Vasaloppserfarenhet: Två tidigare Vasalopp och en Stafettvasan. Det är verkligen en upplevelse som jag rekommenderar alla som trivs i skidspåret. Bor man i Dalarna hör det nästan till att man åkt Vasaloppet i alla fall en gång i livet.
Det här är Vasaloppets Jubileumsvasan
År 2022 firar Vasaloppet sitt 100-årsjubileum lördag 12 februari 2022 – dagen innan det ordinarie loppet – arrangeras ett nio mil långt historiskt Vasalopp, Jubileumsvasan. Målsättningen är att försöka efterlikna det första loppet så långt som möjligt och skida som om det vore 1922. Det betyder långa träskidor med tårem, näbbskor och vadmalsbyxor. Åkarna vallar med tjära och njuter buljong, ägg och mjölk vid de tre kontrollerna.
Starten går vid Olnispagården i Sälen, på västra sidan om Västerdalälven. De tre kontrollerna Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg passeras på vägen ner mot målet vid Gustav Vasa-statyn i Mora. Underlaget kommer bland annat att bestå av packad snö på skogsvägar och stigar. Vissa sträckor kommer att vara uppkörda med häst och släde.
Loppet har 139 platser och under våren 2021 var ansökan öppen för alla intresserade att söka. En namnkunnig jury, bland annat bestående av Vasaloppets vd Johan Eriksson, träningsinspiratören Susanna Kallur och programledaren Johanna Ojala, tog sedan ut den slutliga startlistan.
Läs mer om Jubileumsvasan på Vasaloppets hemsida.
