”Dala-Floda är ”paddlers paradise”, säger James Venimore och sveper med handen mot forsen som brusar i bakgrunden. Det sjuder och virvlar i Västerdalälven och solen glittrar i vattnet. Forsen ser lika ivrig ut som kajakpaddlarna som just är på väg ut i den. Det är med andra ord högsäsong för Kajaktiv.
Såväl uthyrning och kurser som produktutveckling och guidade turer fyller James arbetsdagar. Så har det visserligen varit i mer än ett kvarts sekel och arbetslivet är en del av James livsstil. Han är VD och instruktör på Kajaktiv AB som säljer kajakutrustning, arrangerar guidade turer och kurser och är grossister åt välkända kajakmärken. Kajaktiv har, tillsammans med andra lokala aktörer och många eldsjälar, skapat Sveriges paddlingscentrum i Dala-Floda.
– Tillsammans med andra företag i Dalarna och klubben Flodaforsfarare har vi skapat ett community med bra stämning här. Det är ofta en varm och stor gemenskap i paddlingskretsar. Du paddlar själv, men aldrig ensam, berättar James.
Men det började varken här eller nyss. James växte upp i Nya Zeeland och började tävla i forspaddling som 19-åring. Snart kom även disciplinen freestyle in i hans liv, som är en del av kajakpaddling där man gör tricks på vattnet och vågsurfar. Det var dock forspaddlingen som skulle ta honom ut i världen – och så småningom till Sverige.
Från världen till Dala-Floda
James jobbade som instruktör i Nepal, Kina och på andra kontinenter i 20-årsåldern. I Österrike träffade han en annan forspaddlingsinstruktör, Annika från Arvidsjaur. De blev inte bara instruktörskollegor, utan även ett par. Snart fortsatte de att jobba över hela världen tills de fick en förfrågan från ett kajakföretag. ”Ska ni inte sälja våra kajaker i Sverige?” Svaret var ja, och James svenska liv började i Västerbotten där försäljningen gick rekordbra:
– Till en början ifrågasattes våra kajaker för att de är byggda i plast. Då dominerades marknaden av kajaker i glasfiber – nu är det tvärsom. Redan det första året sålde vi slut på alla kajaker.
James och hans dåvarande flickvän hade hört om Dala-Floda och de fina förutsättningarna för forspaddling som fanns i Västerdalälven. De åkte hit, testade forsarna och bestämde sig för att ta forspaddlingen till Dalarna i stället. Det gamla sågverkets kraftstation blev kontor och älven, där tusentals timmerstockar har flutit genom århundraden, blev forspaddlarnas arena. Det var 25 år sedan och nu är Dala-Floda en hubb för paddlare på alla nivåer.
– Här har vi forsar och plattvatten rakt utanför dörren, förklarar James.
Forsen är en klass 2/3-fors och plattvatten är, för att översätta från kajakiska, stilla vatten som passar för till exempel SUP-brädor. Vattnet brusar som en passande bakgrundsmusik när James berättar om Dala-Flodas många fördelar med forspaddling:
– Vi behöver inte lägga tid på att åka någonstans för att paddla. Allt finns här. Tack vare det får våra kunder och kursdeltagare mer tid på vattnet.
Olika former av paddling
James fortsätter att berätta om Kajaktivs utveckling och paddlarnas intressen:
– Till en början var det främst slalom inom forspaddling som gällde, nu är det även andra typer av paddling: SUP-brädor, packraft och långfärdskajaker. Vi samarbetar med andra lokala aktörer för att kunna erbjuda fler möjligheter till upplevelser på vattnet.
Han pratar varmt om Dala-Flodas närhet till fin och varierande natur. Det är påtagligt att naturupplevelserna sträcker sig över arbetstiden och även till fritiden. Långfärdsskridskor, mountainbike och givetvis paddling lägger han gärna tid på när han är ledig. Men även att bara vara och njuta av omgivningarna är sådant som James uppskattar:
– Från mitt sovrum har jag utsikt över skogarna. Igår kväll låg jag och tittade på fullmånen, som var så stor att den nästan nuddade grantopparna.
Dala-Floda kan tyckas vara så långt från Nya Zeeland man kan komma. Geografiskt är det snudd på maximalt långt, men James ser på saken på ett annat sätt:
– Jag tycker att jag har tagit Nya Zeeland till Dala-Floda. Nya zeeländare är ofta väldigt sociala och umgås ute i naturen, vilket liknar paddelkulturen väldigt mycket. Den gemenskapen vill jag fortsätta sprida här.
Foto: Roger Borgelid
